Som alla frekventa besökare här på sajten säkert redan observerat, har en sund och informativ diskussion pågått kring huruvida hästen bör skos eller inte. Förespråkare av vildhästmetoden har berättat och inte lika övertygade har frågat och bemött deras argument.
Aldrig tidigare har något ämne engagerat mer eller fler i Equipage historia. Och eftersom det kommer nya nyheter inom andra områden hela tiden som "petar" ner diskussionen, lyfter vi upp den igen. Det verkar nämligen inte som om samtalet är över ännu...
En läsare – Lennart – skrev följande i morse:
"En fråga som slår mig: Kan hästen vara oskodd även om ryttaren har ambitioner att träna och tävla "normalt", dvs inte bara ha hästen på lösdrift och rida ut i skog och mark lite då och då?
Detta var nämligen kommentaren jag fick från många i stallet när jag var med dottern i stallet igår och berättade om den här debatten. Många hade följt den men viftade bort argumenten för barfotahästar med att då måste man ge upp den "seriösa" ridningen.
Rätt eller fel noterat av dem?"
Har du missat början på diskussionen? Gå in här »
kommentarer
Precis vad jag tänker.
Det är nog som så att det är just den här frågan (Lennarts och Wilmas) som är källan till våra olika syn på det här med hästars hovvård. På ena sidan står ryttare som rider sina hästar 5-7 dagar i veckan, tränar och tävlar dressyr, hoppning, fälttävlan etc. På andra sidan står hästägare utan några "ridambitioner", som har häst som husdjur. De utgår från att hästen ska leva så naturligt som möjligt.
Men vad är det egentligen som säger att naturligt är bäst? Naturligt betyder ju också att inte få skydd om natten, vid fölning eller i snöstormen, inte alltid ha tillräckligt med föda, inte bli ompysslad och omhändertagen vid skada etc.
Dessutom har våra hästar varit domestiserade i 6000 år, kanske är det dags att vi omvärderar vad som är naturligt för dem?
Man kan ha hästen barfota även om man tränar & tävlar mycket :)
Citerar Carro:
Men borde man inte då se massa kändisar rida med oskodda hästar? Åtminstånne 1? Har alldrig sett en hoppryttare eller dressyrryttare rida utan skor.
I stallet här i Tyskland som jag just nu har mina hästar i går hästarna länge utan skor. Men när utesäsongen och tävlingarna på gräs sätter igång skos hästarna runt om eftersom de måste kunna broddas. Nu när den säsongen är slut tas skorna av, i alla fall på bakhovarna. Detta gäller för unghästarna men när hästarna kommer upp i dom riktigt stora klasserna så blir det sådant tryck i landningen att skorna behövs som stöd, plus att man då måste ha möjligheten att kunna brodda även inomhus om det behövs.
Det är mycket upp till hovslagaren att avgöra vilka hästar som kan gå med och utan skor. Har uppfattningen att man här nere låter unghästarna gå utan skor betydligt längre än i Sverige. Vad som är rätt eller fel vet jag inte, men jag tror man kan få mycket hjälp av kunniga hovslagare.
En liten tanke ang det där med stöd. Borde inte stödet vara bättre med en oskodd hov? När hästen är skodd så går/springer hästen på järn 24/7. Är det även så bra att bara hovväggen (tror jag det heter) bär hela hästen?
Carro - när de hoppar stora hinder så blir det flera tons tryck på framhovarna i landningen och vad jag har förstått så blir trycket för stort för bara hoven. Ofta har hopphästar specialbeslag för att fördela trycket och hjälpa hoven. För mig är hovslageriet en hel vetenskap och jag försöker hitta hovslagare som jag känner att jag verkligen kan lita på. Just nu har ingen av mina hästar skor på sig, men jag är den första att sko hästen om hovslagaren anser att det behövs.
Tack för svaret Jenny.
Tkr att sätta på Järn borde väl inte vara så bra? det är väl bättre om hästen tar emot tryck så som det ska med hela hoven istället?
Det finns verkligen mycket att lära om hovar, är själv mest intresserad av just den metoden som systrarna Sankala snackade om i artikeln :)
Det här med barfotaverkning vs skor blir så fel om man inte ser till individens bästa. Jag har två hästar som av olika anledningar inte funkar barfota och de skos, den tredje går barfota - så länge det fungerar. Visar det sig att hon blir öm i hovarna när användningen ökar eller om hon sliter hovarna snett så lär hon få skor på tassarna, men det beslutar jag i samråd med min hovslagare (välutbildad och superduktig).
Kompisen har sin häst barfota enligt "vildhästmetoden " och har så haft i minst 5 år. Jag har försökt få henne att förstå att hennes häst borde få ha skor på fötterna - hon ömmar som attan vid ridning på annat underlag än mjuk sand och gräs. Och vi har mest asfalt och grusvägar runt stallet. :( Tyvärr ingen respons. "Det ska ju vara naturligt. Och ALLA hästar kan gå barfota. De behöver bara vänjas vid att vara skolösa."
Befriande att få höra "om ett fall ur verkligheten". Just såhär tycker jag också och just såhär är min uppfattning - alla hästar mår inte bäst av att gå barfota. Har verkligen försökt - två gånger - med min häst men det funkar inte. Är så rädd för att när alla förespråkare är så onyanserade, att de får okunniga hästägare att slita av hästen skorna och så blir det en massa onödigt lidande.
Vill tacka equipage för att våga ta upp barfotaverkning en! Har saknat detta! Det finns mycket bra och nya forskningar på hästens hovar som aldrig kommer fram men som går att läsa på nätet
. Vill även tack Ingemar om dina inlägg 
Ingemar, hur du vet allt du vet vet jag inte, men tack för att du tog dig tiden och ville dela med dig med alla oss andra. Det har varit lärorikt.
Instämmer likaså med Tensie om Equipage mod, det hedrar er. Varför det nu ska vara så laddat är en annan fråga...
Det är inte lätt att få barfota att fungera. Först måste hästen få hjälp att själv skapa sin optimala hovform. Det får den genom att en utbildad hovformsspecial ist verkar den. Sedan måste man komma tillrätta med den strålröta, som nästan alla hästar har. Det är bara det att den oftast inte märks när hästen är skodd. Det kan ta lång tid och under den tiden är det obehagligt eller rent av plågsamt för hästen att gå utan skor. Då finns det boots man kan sätta på när man rider. Man kan till och med lägga i filtsulor som dämpar mot underlaget. På det viset kan hästen vara barfota i hagen och boxen där den i alla fall tillbringar större delen av dygnet.
Men då kan inte jag låta bli att tycka att om man har skott sin häst i många år och den inte haft några påvisade problem, varför ta av skorna och skapa smärta? Även om syftet är att vara naturlig och snäll mot hästen?
Citerar Nina O:
Jag å min sida kan inte låta bli att fundera över om det inte i många situationer kan vara smärtsamt för hästen att ha järnskor. Det måste bli väldigt stumt och kan säkert förvärra smärta i både muskulatur, senor och leder även om det inte smärtar i själva hoven.
Men Mia, borde man inte märka det på hästen då? Jag menar att den känner smärta: Visst kan jag också rygga vid tanken på järnskor men vill inte jämföra mig som människa med hästar.
För gör jag det skulle jag hellre ha järnskor än gå barfota året om. Och tänkte jag så skulle jag inte vilja ha en 70-kilosklump på min rygg som sätter ett järnbett i munnen på mig, drar åt en rem runt min bröstkorg och tvingar mig att springa hit och dit.
Jag vet inte, Nina. En del hästar är väldigt smärttåliga. Dessutom får de förmodlngen inte så ont meddetsamma utan det kommer successivt. Beträffande bettet, så är det väl så att väldigt många hästar inte tar bettet frivilligt utan att man får öppna munnen på dem och stoppa in det? Det säger väl en del om vad de tycker om bettet? Och hur många hästar finns det inte som visar missnöje när man sadlar?
Eller för den delen rider? De hästar som visar sitt missnöje när de rids, brukar kallas för problemhästar. Jag tror, att vi människor i allmänhet är mycket dåliga på att tyda de signaler vi får från hästarna om att utrustning eller ridning inte känns bra. Tänk om det är samma sak med järnskor?
Jag tycker att hästar är förvånansvärt tåliga och samarbetsvillig a djur och att vi är skyldiga dem att vara mycket uppmärksamma och försöka förstå när de talar om för oss att något inte är bra.
Om man skyddar hoven med en sko för att hoven ömmar annars...Blir hoven då frisk för att den blir skodd, eller döljer man bara symptomen?
Väldigt många hästar lider av strålröta och när skorna plockas av och hästens stråle får markkontakt så ömmar den - för att strålen är angripen av svamp och gör ont. Jag för min del tycker att det är tusen gånger bättre att åtgärda strålrötan istället för att slå på en sko.
Mia: Visst har du generellt rätt i att vi hästägare och ryttare måste vara lyhörda för hästens behov och önskemål. Men på dig låter det som att vi inte borde använda bett eller sadel på våra hästar och helst inte rida alls. Jag tycker att diskussionen hamnar för långt "ut", vad pekar på att vilda hästar är lyckligare än våra domestiserade hästar som under 6000 år har fått vänja sig till den bekvämlighet, trygghet och de fasta rutiner installning innebär?
Agneta:
Jag tycker inte att vi överlag ska sluta använda sadel och bett, för de flesta av oss är inte så skickliga ryttare att vi klarar av det även om vi alla har sett dem som kan rida hästen "helt naken". Däremot bör vi vara mycket uppmärksamma på att utrustningen passar och på hur vi handskas med framför allt tyglarna när vi rider. En häst som visar missnöje med sin utrustning bör tas på allvar.
En sadel behöver provas ut noga och ett bett likaså. Hästarnas tänder bör kollas regelbundet osv. Många hästar går för övrigt mycket bra på olika bettlösa träns.