
Grattis i så fall! Det finns inte mycket som slår den härliga känslan av sin egna uppfödning, särskilt efter ett sto man tycker mycket om.
Om du funderar på att betäcka ditt sto bör du dock först fråga dig:
» Är hon frisk och i bra kondition?
» Har hon god exteriör?
» Har hon god interiör, dvs har hon ett bra temperament/psyke?
» Har hon god DNA, inga nedärvda fel?
ANNONS
Tyskland har som nation haft ett stort och viktigt inflytande på den internationella aveln under många år. Sedan flera år dalar betäckningssiffrorna inom tysk hästavel. Förra året betäcktes 8,4 procent färre ston än under 2010.
Delrapporten från Tysklands 25 avelsförbund, som berättar hur många ston som hittills betäckts i år, visar samma nedåtgående trend. Hittills i år har nästan 14 procent färre ston betäckts jämfört med motsvarande period 2011.
Källa: eurodressage.com
ANNONS
Under fem års tid genomfördes i Holland ett löshoppningsprojekt kallat Jumpex. Bland annat deltog landslagstränaren för det svenska hopplaget, Hans Horn, i projektet.
I studien löshoppades några hästar från väldigt tidig ålder medan andra inte tränades alls för att se vad effekten av träning med unga hästar var. Hästarna reds sedan in vid tre års ålder och alla hopptränades efter samma mönster oavsett om dom blivit löshoppade som unga eller inte.
Resultatet visade att den tidiga löshoppningen hade en positiv effekt på relationen mellan häst och människa, men den verkade inte ha någon inverkan på hästens allmänna hoppförmåga.
Läs mer om studien på » Horseconnexion
Vilken färg hästen får beror på arvsanlagen, alltså hästens gener. Alla färger som en häst kan ha, härstammar från bara fyra färger. Anlagen för färgerna svart, svartbrun, brun och fux finns hos alla hästar.
Dom fyra "grundfärgerna" modifieras vilket resulterar i att hästar blir skäckar, skimlar osv. Det är då anlag som gör att pälsen blir mörkare eller ljusare än den ursprungliga standardfärgen. Det är därför det heter brunskäck, svartskäck, brunskimmel osv. för att berätta vilken av standardfärgerna som ligger till grund. Vad det gäller fuxfärgen så används ordet röd istället för fux, som vid rödskimmel.
fux+fux=fux
Ett fuxsto som betäcks med en fuxhingst kan bara få ett fuxföl. Detta för att båda föräldrarna saknar anlag för svart färg. För att det ska bli en fux med ljus man och svans, som färgen en haflinger har, måste både hingsten och stoet ha anlag för ljusa skyddshår.
Brun + brun = ?
Om du avlar med två bruna hästar kan dom få föl som är både bruna, fuxar eller svarta om inte en av dom bruna hästarna har dominanta anlag (homozygot) som gör att alla avkommor blir bruna oavsett färgen hos partnern. En skimmel kan bara födas om antingen stoet eller hingsten är skimmel. Chansen att få en skimmel ökar betydligt om båda föräldrarna är skimlar. Men även här är det samma sak som hos dom bruna hästarna, om en skimmel har dominanta anlag blir alla avkommor skimlar.

Toppryttare som Beezie Madden, Johannes och Marcus Ehning samt Markus Merrschformannhar alla lyckats hitta sina stjärnhästar på ESI auktionen – som i år firar 10-års-jubileum.
Den 8 oktober är det återigen dags för ESI:s auktion i Klein Roscharden, Tyskland. 50 föl och 35 ridhästar, alla med hoppinriktning och toppstam, kommer att auktioneras ut. I stamtavlorna syns bara prestationshingstar så som Plot Blue, Coleur Rubin, Quidam de Revel, Sandro Boy och Stakkato.
Sugen på en stjärna och har lite över i plånboken? Njut av bilder och videos här »
För att beställa biljetter, katalog, dvd över hästarna eller om du är intresserad av att prova någon eller några av hästarna på den officiella träningen som börjar den 28 september kan du maila till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen .
Inom hästvärlden finns det många åsikter om hur stons beteenden ändrar sig under brunst – som att dom inte går att rida, blir aggresiva, kissar ofta och blir allmänt besvärliga att hantera. Men blir ston verkligen knäppa i samband med brunst?
Veterinär Ylva Hedberg Alm har undersökt detta i sin forskning.
– Det varierar enormt hur ston blir under brunstperioden, speciellt om man sätter press på dom i till exempel en tävlings-situation, säger hon.
Men att ston blir rent knäppa vid brunst, det har hon lite svårt att hålla med om. Bland dom ston som ingick i hennes studie var det egentligen bara ett som var riktigt besvärligt att hantera.
– Min teori är att miljö, träning och kunskap om hur ett sto fungerar, kan underlätta i hanteringen. Man kanske inte alltid kan förvänta sig prestation vid varje tillfälle.
Hur ofta och från vilken ålder ston kommer i brunst varierar. Vissa raser, till exempel fullblod, blir brunstiga året om. Andra har uppehåll under vinterhalvåret.
Det är generellt ljuset som styr brunstcykeln. Ston som är födda tidigt på säsongen kan bli brunstiga redan som 1-åringar, och brunsten finns sedan kvar i princip hela livet ut.
En brunstcykel är cirka tre veckor lång och själva brunsten varar i ca sex dagar. Brunstens intensitet varierar, hos vissa ston märker man nästan ingenting med andra har mycket starka symtom.
Studie av extra besvärliga ston
Via upprop i media fick Ylva Hedberg Alm kontakt med hästägare som upplevde problem med sina ston. De ston som uppfyllde ungefär de problem hon ville studera, kom till kliniken för ytterligare undersökning.
– Vi kontrollerade om hästarna hade äggstockstumörer eller urinvägsinfektion, om de var halta, eller hade problem med tänderna samt eventuella ryggproblem. Vi tog också såväl blod- som hormonprov. Det var viktigt att i studien inte ha med ston där fysiska fel kunde vara orsak till problematiskt beteende.
Till slut var det sju ston, som uppfyllde kraven för studien. Hästarna hölls på SLU:s klinik under två brunstcykler, cirka 40 dagar. Hästarna fodrades och sköttes under exakt samma rutiner. De tränades inte under perioden, men fick gå i separata hagar dagtid. Under hela vistelsen togs det regelbundet prover.
– Det finns en teori om att binjuren hos dessa ston tillverkar en onormal mängd könshormoner som påverkar beteendet. I studierna fann jag att binjuren utsöndrar testosteron, progesteron samt hormonet androstenedion, men däremot ingen produktion av brunsthormonet östrogen. Emellertid hade problemston en förändrad binjureaktivitet, vilket kan vara tecken på ett förstärkt stresspåslag under brunsten.
Ylva Hedberg Alm kan efter fyra års doktorandstudier konstatera att brunstproblem hos ston är ett svårt forskningsområde. För att få mer grepp om situationen skulle man behöva komplettera de medicinska studierna med beteendestudier för att få en tydligare bild av hur "normalt fungerande" ston beter sig.
I lördags hölls oldenburgerförbundets årliga elitfölauktion – dyrgripen blev ett hingstföl (bilden) som såldes för otroliga 2 miljoner kronor (200 000 euro).
På auktionen ropades det ut två föl efter Totilas men ingen var ens i närheten av den summan. 900 000 respektive 150 000 kronor var i och för sig inte så illa heller.



















